En statlig utredning, Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60), lade i oktober 2023 fram förslag som innebar ökade möjligheter för myndigheter att använda så kallade preventiva tvångsmedel.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) lämnade i december 2023 ett yttrande där myndigheten skrev att ”förslagen i stort är väl avvägda”, men lämnade samtidigt flera synpunkter.
Preventiva tvångsmedel syftar på åtgärder som vidtas inom ramen för underrättelseverksamhet för att förhindra brott. Det kan handla om hemlig kameraövervakning, hemlig övervakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation.
Enligt utredningens förslag skulle brottsbekämpande myndigheter kunna begära uppgifter om elektronisk kommunikation vid fler brottsformer än tidigare.
Hot mot personlig integritet?
Förslaget uppgavs vara utformat för att garantera integritetsskyddet, men kan ändå ses som ett hot mot individens rätt till privatliv. Finns det skäl att bekymra sig över en mer omfattande övervakning som kan inkräkta på tredje parts integritet?
Enligt IMY var förslagen övervägande välbalanserade när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Skälet var att utredningen begränsade användningen av preventiva tvångsmedel till situationer med koppling till brottslighet i organiserad form. IMY ansåg också att det är en nödvändig förutsättning att regleringen tidsbegränsas, och betonade vikten av att utvärdera förslagets effektivitet när regleringen upphör.
Förslaget innebar en betydande utvidgning av övervakningsmöjligheterna i förebyggande syfte, alltså utan en konkret misstanke om brott. IMY efterfrågade ytterligare analys av proportionaliteten i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
IMY såg också positivt på att utredningen föreslog att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) skulle få ökade resurser för att kunna utföra sitt tillsynsuppdrag effektivt, och instämde i bedömningen att detta utgör en särskilt viktig integritetsskydds- och rättssäkerhetsgaranti.
IMY lämnade dock vissa synpunkter på förslagen. En av dem gällde utredningens förslag att tillstånd för hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska kunna knytas till en person i stället för till en viss plats. Enligt IMY ökade det risken både för en mer omfattande användning av tvångsmedlen och för att tredje part utsätts för dem.
Risk för maktmissbruk? Brist på transparens i beslutsprocesser?
Utökade befogenheter för brottsbekämpande myndigheter öppnar för risken att åtgärderna missbrukas. Finns det därför en risk att myndigheterna använder dem på ett sätt som överträder rättigheter och friheter, särskilt i situationer med lågt beviskrav eller utan konkret misstanke om brott?
IMY uttryckte tveksamhet till att det är en åklagare som ska fatta beslut om inhämtning. Myndigheten hänvisade till EU-domstolens dom i det så kallade Prokuratuur-målet, som väcker frågan om en åklagarmyndighet kan anses tillräckligt oberoende när den prövar tillgång till trafik- och lokaliseringsuppgifter.
Yttrandet finns att ladda ner här
Uppdatering juli 2026: förslagen har blivit lag
Utredningen stannade inte vid ett betänkande. I april 2024 lämnade regeringen propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott (prop. 2023/24:117) till riksdagen, byggd på utredningens slutbetänkande. Det framgår av regeringens pressmeddelande om propositionen.
Riksdagen biföll propositionen den 18 juni 2024. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2024, och flera av dem är tidsbegränsade till utgången av september 2028. Detta framgår av justitieutskottets betänkande 2023/24:JuU24.
Bland det som infördes finns just den punkt IMY hade synpunkter på: ett tillstånd till preventiv hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och motsvarande hemlig dataavläsning får numera knytas till en person i stället för till en viss plats. Frågorna i den här artikeln handlar alltså inte längre om ett förslag, utan om gällande rätt.