Tisdagen den 19 september 2023 hölls en demonstration på Mynttorget i Stockholm mot EU-kommissionens kritiserade förslag om att övervaka privat kommunikation, kallat Chat Control. Förslaget, som presenteras som en lösning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, har mött hård kritik för att underminera den digitala integriteten.
Bakom demonstrationen stod Kamratdataföreningen Konstellationen. Enligt föreningens ordförande Samuel Skånberg skulle förslaget innebära ”införandet av ett massövervakningssystem som vi bara sett i totalitära stater”. Han menade att rätten till ett privatliv, som är fastslagen i de mänskliga rättigheterna, skulle kränkas. Det framgår av föreningens pressmeddelande inför demonstrationen.
Kritiken mot förslaget var bred. Enligt samma pressmeddelande hade flera tunga instanser uttryckt allvarliga farhågor för konsekvenserna, däribland ministerrådets juridiska enhet, EU-parlamentets forskningsservice, EU:s dataskyddsmyndighet, Advokatsamfundet, Centrum för rättvisa, Integritetsskyddsmyndigheten, Internetstiftelsen och Journalistförbundet. Kritikerna menade att förslaget vilar på felaktiga tekniska antaganden om hur meddelandetjänster fungerar.
EU-kommissionären Ylva Johansson, som lade fram förslaget i maj 2022, fick kritik för bristande teknisk förståelse. IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka har beskrivit det som tekniskt omöjligt att skanna innehållet i korrekt totalsträckskrypterade konversationer, i sin genomgång Regeringen förespråkar massövervakning.
Föreningen hänvisade också till en undersökning bland unga i 13 EU-länder, där 80 procent av de tillfrågade uppgav att de inte skulle känna sig bekväma med att engagera sig politiskt eller utforska sin sexualitet om myndigheter kunde övervaka deras digitala kommunikation. Frågan belyser den pågående debatten om balansen mellan statlig säkerhet och personlig integritet i den digitala tidsåldern.
Uppdatering juli 2026: förslaget är fortfarande inte antaget
Mycket har hänt sedan demonstrationen, men förordningen är ännu inte beslutad. EU-parlamentet fastställde sin förhandlingsposition i november 2023 och tog då avstånd från generell övervakning av internet. Parlamentet vill att en detektionsorder ska vara riktad och prövad i domstol, och att totalsträckskrypterat innehåll undantas. Se parlamentets pressmeddelande Child sexual abuse online: effective measures, no mass surveillance.
Ministerrådet enades om sin position först den 26 november 2025. Kravet på obligatorisk avsökning hade då tagits bort, och rådets linje bygger i stället på frivillig detektion. Se rådets pressmeddelande Child sexual abuse: Council reaches position on law protecting children from online abuse. Förhandlingarna mellan parlamentet och rådet pågår.
Under tiden löpte den tillfälliga förordning som tillät tjänster att frivilligt söka igenom privat kommunikation efter övergreppsmaterial ut efter den 3 april 2026. Parlamentet röstade den 26 mars 2026 nej till en förlängning med 311 röster mot 228 och 92 nedlagda, sedan förhandlingarna med rådet inte lett till någon överenskommelse. Se parlamentets pressmeddelande Child sexual abuse online: voluntary detection measures will not be extended.
Ylva Johansson är inte längre EU-kommissionär. Hennes mandat löpte ut 2024, och sedan den 1 december 2024 ansvarar österrikaren Magnus Brunner för inrikes frågor och migration i kommissionen.
Senast faktagranskad: 25 juli 2026