Ett krav på betalning för något du aldrig beställt kan betyda att någon använder din identitet. Har du fått en faktura från en nätbutik du aldrig handlat i ska du inte betala den. Ring din bank och kontrollera kontona, gör en polisanmälan på 114 14 och bestrid fakturan skriftligt. Spärra sedan din kreditupplysning, kontrollera din folkbokföringsadress och se efter att ingen beställt eftersändning av din post. Inget av det kostar pengar. Ett id-skydd som du betalar för kan ge råd och juridiskt stöd efteråt, men det kan inte förhindra att någon använder din identitet.
Vad du gör först när du fått en faktura du inte beställt
Polisen råder dig att kontakta banken först, för att eventuellt stoppa fortsatt bedrägeri, och därefter göra en polisanmälan.
- Ring din bank och gå igenom kontona. Leta efter betalningar du inte känner igen.
- Gör en polisanmälan. Identitetsbedrägeri anmäls genom att du ringer 114 14 eller besöker en polisstation. Ring 112 om brottet händer nu. Spara fakturan, kuvertet och mejl som underlag. De flesta bedrägerier går inte att anmäla på webben, och mer om det finns i genomgången av polisanmälan vid bedrägeri.
- Bestrid fakturan skriftligt. Har du inte köpt något av företaget är du inte skyldig att betala, men du måste meddela företaget skriftligen att du inte kommer att betala. Ta kontaktuppgifterna från företagets egen webbplats, inte från länkar i ett mejl eller sms. Spara en kopia av det du skickar.
- Spärra din kreditupplysning hos ett av kreditupplysningsföretagen. Spärren kan läggas hos alla fem anslutna företag.
- Kontrollera din adress. Logga in på Mina sidor hos Skatteverket och se vilken folkbokföringsadress som är registrerad. Kontrollera hos Svensk Adressändring att ingen eftersändning av din post har gjorts. Har någon ändrat din adress utan lov ska du kontakta Skatteupplysningen, anmäla det till polisen och skicka en kopia av polisanmälan till Skatteverket.
- Spärra id-kort eller körkort om du blivit av med det. Du vänder dig till den som utfärdat kortet.
Har någon använt ditt BankID gäller en egen ordning för spärrarna, och den finns i guiden om vad du gör när BankID har kapats.
Så märker du att någon använder din identitet
Polisen räknar det som identitetsbedrägeri när någon köper varor eller tjänster, tar krediter eller gör andra ekonomiska handlingar i ditt namn. Det här är tecknen att reagera på:
- En faktura, påminnelse eller ett inkassokrav för något du inte beställt.
- En upplysningskopia, alltså ett brev om att någon tagit en kreditupplysning på dig, fast du inte ansökt om något. Kontakta då kreditupplysningsföretaget direkt.
- Ett meddelande om att din folkbokföringsadress har ändrats, utan att du flyttat.
- Betalningar på ditt konto som du inte känner igen.
- Vänner som fått meddelanden från dina konton i sociala medier, ofta med en begäran om snabba överföringar av pengar.
- Ett brev från Kronofogden om ett krav du inte känner till.
En säljare som ringer och säger att dina personuppgifter ligger ute på nätet har inte därmed visat att du blivit id-kapad. Det är vanligt att personuppgifter finns på nätet, och enligt Konsumentverket används påståendet att uppgifterna ligger ute på nätet ibland som ett knep för att sälja id-skydd. Uppgifterna kan du ta bort tjänst för tjänst.
Ett krav från Kronofogden måste du svara på i tid
Har ett företag ansökt hos Kronofogden om att du ska betala kan myndigheten besluta att du är skyldig att betala om du inte agerar. Hur lång tid du har på dig står i brevet. Du invänder mot kravet genom att logga in på Mina sidor, skicka in mottagningsbeviset, mejla eller skriva ett brev. Skriv att du invänder och varför kravet är fel, och hänvisa gärna till din polisanmälan.
Som privatperson får du ingen betalningsanmärkning när ansökan kommer in. En anmärkning kan komma först när Kronofogden har beslutat att du är skyldig att betala. När du har invänt tar företaget ställning till om en domstol ska pröva kravet. Går målet till domstol och du förlorar kan du bli skyldig att betala företagets rättegångskostnader.
Bedrägerispärren gäller hos fem kreditupplysningsföretag
Den som utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök kan kostnadsfritt spärra sin kreditupplysning. Fem kreditupplysningsföretag samarbetar om spärren, bland dem D&B, Creditsafe, Syna och UC. Källorna är oeniga om vilket det femte företaget är. Du ringer ett av dem, eller aktiverar spärren med BankID via tjänsten Min Upplysning, och företaget spärrar din kreditupplysning direkt i två veckor. Vill du det meddelar företaget de övriga fyra, som lägger in spärren inom en timme.
Har du ringt måste du inom två veckor skicka en kopia av polisanmälan till det företag du kontaktade. Inom samma två veckor skickar du också ett brev där du skriver att du inte vill att företaget lämnar ut kreditupplysningar om dig. Då förlängs spärren upp till fem år, enligt kreditupplysningsföretagets villkor för bedrägerispärren. Har du lagt spärren online hos UC förlänger du den genom att ladda upp en kopia av polisanmälan. Du kan häva den när du vill. Online hos UC häver du spärren direkt i tjänsten. Har du ringt skickas en hävningsblankett till din folkbokföringsadress eller särskilda postadress.
Spärren går inte att lägga i förebyggande syfte. Den är till för dig som redan utsatts för bedrägeri eller försök, och den försvårar för bedragaren att ta nya krediter i ditt namn.
Vilka id-skydd är gratis och vad skyddar de mot?
| Åtgärd | Kostnad | Vad den skyddar mot | Villkor och gränser |
|---|---|---|---|
| Bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretagen | Kostnadsfri | Att någon tar en kreditupplysning på dig hos de fem anslutna företagen. Det försvårar nya krediter och lån i ditt namn. | Bara efter bedrägeri eller bedrägeriförsök, inte i förebyggande syfte. Två veckor. Förlängs med en kopia av polisanmälan: per telefon tillsammans med ett brev inom två veckor och då upp till fem år, eller genom uppladdning online hos UC. |
| Upplysningskopia | Kostnadsfri enligt lag | Larmar i efterhand: du får ett skriftligt meddelande när en kreditupplysning om dig lämnas ut, med uppgift om vem som begärt den. | Stoppar ingenting. Den visar bara att en upplysning redan lämnats ut. |
| Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket | Att någon flyttar dig med en pappersblankett. Flyttanmälan och särskild postadress ska göras i Skatteverkets e-tjänster, och en pappersanmälan kontrolleras särskilt. | Du måste ha fyllt 18 år. Bara du kan slå på och av spärren, med e-legitimation. Familjemedlemmar som är folkbokförda med dig kan fortfarande ändra adressen med e-legitimation. | |
| Adresslåset hos Svensk Adressändring | Utan kostnad | Obehörig adressändring, eftersändning och lagring av din post hos Svensk Adressändring. Du kan också få ett mejl när din folkbokföringsadress ändras. | Ersätter inte Skatteverkets spärr, utan kompletterar den. Låset är knutet till ditt personnummer och aktiveras med BankID. |
| Digital brevlåda för myndighetspost | Gratis | Larmar när din folkbokföringsadress ändras. Skatteverket kan också skicka en kontrollfråga om någon anmäler flytt till din adress. | Ett meddelande, ingen spärr. |
| Spärr mot ombudsregistrering via blankett | Att någon med en pappersblankett ansöker om att bli ditt ombud hos Skatteverket. | Du kan inte heller själv använda blanketterna, utan registrerar ombud i e-tjänsten. | |
| Förlustanmälan av id-handling hos kreditupplysningsföretag | En notering i kreditupplysningen som gör en kreditgivare uppmärksam om någon använder den förlorade handlingen. | Ingen generell spärr av handlingen eller personnumret. Hos D&B ligger noteringen kvar i fem år om du inte själv tar bort den. | |
| Id-skydd i hemförsäkringen | Ingår i många hemförsäkringar | Råd och hjälp om du drabbas. | Innehållet varierar mellan försäkringsbolagen. Förhindrar ingen kapning. |
| Fristående id-skydd | Betaltjänst | Råd och juridiskt stöd om du utsätts för en id-stöld. | Kan inte förhindra en id-stöld. Vad som ingår varierar mellan bolagen. |
| Bevakning som larmar när någon tar en kreditupplysning på dig | Betaltjänst | Larmar i mobilen eller via e-post, så att du har en chans att kontakta kreditgivaren och stoppa krediten innan den beviljas. | Larmar men spärrar inte. |
Spärren mot obehörig adressändring slår du på i Skatteverkets e-tjänst, och myndighetens sida om identitetsintrång samlar adresskydden. Adresslåset aktiverar du med BankID på Mina sidor hos Svensk Adressändring. Upplysningskopian ska skickas till dig samtidigt som kreditupplysningen lämnas ut, och utan kostnad (11 § kreditupplysningslagen).
Ett id-skydd hjälper efteråt, men förhindrar ingen kapning
Med ett id-skydd kan du få råd och juridiskt stöd, och vad som ingår skiljer sig mellan bolagen som säljer tjänsten. Läs därför villkoren innan du köper. Kontrollera först om din hemförsäkring redan har ett id-skydd. Det finns oftast ingen anledning att försäkra sig dubbelt, och en del av det som säljs kan du göra själv, som att spärra kort.
Polisen råder dig att använda tjänster som ger dig information direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att kontakta kreditgivaren och stoppa krediten eller lånet innan det beviljas. Ett larm är ändå inte en spärr: kreditupplysningen är redan tagen när det kommer.
Id-skydd säljs ofta per telefon. Har du tackat ja i ett samtal som företaget tagit initiativ till är avtalet giltigt först när du efter samtalet godkänt erbjudandet skriftligt. Det kan du göra till exempel med BankID, via sms eller med din namnteckning. Enligt 2 kap. 3 a § distansavtalslagen är avtalet ogiltigt utan det skriftliga godkännandet, och då är du inte skyldig att betala. Har du godkänt avtalet har du 14 dagars ångerrätt från den dag avtalet ingicks.
Id-kapning är ett brott, och du kan få stöd
Den som använder dina identitetsuppgifter för att utge sig för att vara du, och därigenom orsakar dig skada eller olägenhet, kan dömas för olovlig identitetsanvändning. Straffet är böter eller fängelse i högst två år enligt 4 kap. 6 b § brottsbalken. Köp och krediter i ditt namn kan också vara bedrägeri enligt 9 kap. brottsbalken. Har någon tagit sig in i dina konton kan det också vara dataintrång, som är ett eget brott med eget straff.
Brottsofferjouren ger gratis stöd till den som utsatts för brott, och du kan vara anonym. I många hemförsäkringar finns också hjälp att få om du blivit id-kapad, så kontakta ditt försäkringsbolag.
Vanliga frågor
Hur vet man om man blivit id-kapad?
Oftast genom en faktura, en upplysningskopia eller ett krav som inte hör till något du gjort. Är du osäker kan du se efter på Mina sidor hos Skatteverket vilken adress du är folkbokförd på, och gå igenom bankkontona.
Finns det id-skydd gratis?
Ett fristående id-skydd kostar pengar, men ett id-skydd ingår ofta i hemförsäkringen. Flera av skydden i tabellen är gratis: bedrägerispärren, upplysningskopian, Adresslåset och meddelandet i den digitala brevlådan.
Kan jag få skyddad identitet om jag blivit id-kapad?
Nej. Skatteverket ger varken sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring till den som drabbats av id-kapning. Skyddad identitet är till för den som hotas.
Kan jag byta personnummer efter en id-kapning?
Räkna inte med det. Ett personnummer behåller du i regel livet ut. Skatteverket tar upp två fall där du får ett nytt nummer: när födelsetiden rättas och när det juridiska könet ändras. Mer om vad du kan göra när uppgifterna redan kommit ut står i genomgången av vad du gör när dina uppgifter har läckt.
När det akuta är över hjälper en rutin för att bevaka dina personuppgifter löpande, så att du märker nästa gång snabbare.
Uppgifterna kontrollerades den 26 oktober 2026.
Senast faktagranskad: 26 oktober 2026