Mrkoll och Upplysning.se har inte tillgodosett rätten till radering, och Lexbase och Krimfup har publicerat uppgifter om brott utan lagligt stöd. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast i fyra beslut den 3 november 2026. Enligt IMY skyddar utgivningsbevisen inte längre bolagen fullt ut från dataskyddsförordningen.
Alla fyra bolagen får en reprimand. Legal Newsdesk Sweden AB, som driver Lexbase, och Fuplex AB, som driver Krimfup, föreläggs dessutom att se till att en sökning på namn, personnummer eller adress inte längre visar uppgifter om brott som gäller den eftersökta personen.
Mrkoll drivs av Nusvar AB och Upplysning.se av Upplysning Checknode AB. Myndigheten har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.
”Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott”, säger IMY:s generaldirektör Eric Leijonram i myndighetens pressmeddelande.
Därför räcker inte utgivningsbeviset längre
Ett utgivningsbevis ger en databas samma grundlagsskydd som en tidning. Enligt den svenska kompletteringslagen till dataskyddsförordningen ska förordningen inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot yttrandefrihetsgrundlagen. Med stöd av det har söktjänsterna hävdat att rätten till radering inte gäller hos dem.
Det ändrades med EU-domstolens dom den 9 juli 2026 i målet mellan en privatperson och Legal Newsdesk Sweden. Domstolen slog fast att ett medlemsland bara får undanta en verksamhet från förordningen för vissa ändamål, bland dem journalistiska. Ett journalistiskt ändamål kräver att materialet bearbetas före publicering, att det publiceras enligt pressetiska regler eller åtminstone en redaktionell linje och att sakuppgifterna granskas i förväg.
Mot de kriterierna bedömer IMY att ingen av de fyra söktjänsterna drivs med journalistiskt ändamål. Mrkoll tillhandahåller uppgifter om namn, adress, personnummer, telefonnummer, tidigare namn, bolagsengagemang, hundar och fordon ur offentliga källor ”utan någon egentlig urskillning och i sökbar form”, står det i beslutet mot Nusvar AB. Enligt IMY blir tjänsten inte journalistisk av att även journalister använder den. Myndigheten bedömer också att de svenska undantagen går längre än EU-rätten tillåter, och då har EU-rätten företräde, även framför grundlagen.
IMY bedömer dessutom att rätten till radering måste kunna tillämpas även om verksamheten hade räknats som journalistisk. Enligt IMY är den enda vägen för den som kränks i dag att inleda ett brottmål om förtal och begära skadestånd. Skyddet i dataskyddsförordningen sätts då i princip helt ur spel.
Mrkoll raderade först när IMY hörde av sig
Nusvar AB uppgav att bolaget har infört en policy om att radera uppgifter på begäran utan prövning, trots att det inte anser sig skyldigt. Klagomålen visade något annat. En person hade sedan 2023 upprepade gånger använt funktionen för att dölja adress och telefonnummer i 30 dagar utan att få uppgifterna raderade. I ett annat fall hade en begäran markerats som avslutad utan att ha verkställts. I de fall IMY lyfte under granskningen hade begärandena inte hanterats förrän myndigheten hade uppmärksammat bolaget på klagomålen.
”Det är således inte tillräckligt att hantera en begäran om radering först efter att den enskilde gett in ett klagomål till IMY”, skriver myndigheten. Enligt bolaget lanserade Mrkoll under granskningen en sida där den enskilde själv begär radering med BankID, och det ser IMY positivt på.
Upplysning.se prövade varje begäran för sig
Enligt bolaget hade Upplysning Checknode AB fått omkring 20 000 begäranden om radering fram till sommaren 2025. Bolaget ansåg att rätten till radering i artikel 17 inte gällde och bedömde begärandena från fall till fall, vilket enligt beslutet redan i sig var ett brott mot dataskyddsförordningen. Enligt IMY väger den enskildes intresse av att uppgifterna tas bort typiskt sett tyngre, med tanke på riskerna med en så omfattande samling. Bolaget har därför som utgångspunkt varit skyldigt att radera på begäran.
Den 20 augusti 2026 pausade Upplysning.se allmänhetens sökningar inför en omarbetning, och bolaget planerar att återlansera tjänsten. Granskningen avser tiden fram till pausen.
Lexbase och Krimfup ska sluta visa brott vid namnsökning
Uppgifter om brottmålsdomar och lagöverträdelser är särskilt skyddade i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Andra än myndigheter får bara behandla dem med stöd i lag eller förordning, i IMY:s föreskrifter eller efter ett beslut av IMY i det enskilda fallet, och varken Legal Newsdesk eller Fuplex har ett sådant stöd.
Lexbase gjorde i maj 2025 om sina 1,4 miljoner domar till korta artiklar, enligt tjänstens ansvarige utgivare. Enligt beslutet är Lexbase ändå i praktiken samma tjänst med samma syfte som tidigare, eftersom den som söker på ett namn eller personnummer får fram artiklarna om personen. I Krimfups handlingar fanns enligt beslutet mot Fuplex även uppgifter om målsägande och vittnen, utan att namn och personnummer hade tagits bort. Krimfup ersatte i oktober 2026 försäljningen av domar och förundersökningsprotokoll med artiklar. Granskningen gäller tjänsten som den såg ut fram till den 1 oktober, och enligt IMY tar förändringarna inte bort skälet till föreläggandet.
Åtgärderna ska vara på plats senast två månader efter att besluten har vunnit laga kraft.
Därför slipper bolagen sanktionsavgift
I alla fyra besluten skriver IMY att överträdelserna normalt hade lett till en sanktionsavgift. IMY motiverar reprimanderna med att databaserna har haft grundlagsskydd enligt den svenska regleringen och att det fram till nyligen saknades praxis. För Mrkoll och Upplysning vägde IMY också in att Mrkoll har infört radering med BankID och att Upplysning har pausat sökningarna.
Bolagen kan överklaga till Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska ha kommit in till IMY inom tre veckor från att bolaget fick del av beslutet.
Vad besluten betyder för den som vill bort från Mrkoll och Upplysning
Mrkolls borttagningssida tar emot begäran om radering med BankID, och stegen beskrivs i guiden om att ta bort dina uppgifter från Mrkoll. Upplysnings kontaktsida hänvisar den som vill begära radering till bolagets portal, som kräver inloggning med BankID.
Den som behandlar uppgifterna ska svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. Tiden får förlängas med två månader om begäran är komplicerad eller om begärandena är många, och den enskilde ska då inom en månad få veta det och varför. Ett nej eller ett uteblivet svar kan anmälas till IMY.
Under granskningen avslutade IMY klagomål i samma frågor utan åtgärd, enligt myndighetens dåvarande besked. Rätten till radering utövas hos bolaget, så den vars klagomål avslutades och vars uppgifter ligger kvar behöver vända sig till bolaget på nytt.
Ratsit, Merinfo, Hitta och Eniro omfattas inte av besluten
Ratsit, Merinfo, Hitta.se, Eniro och andra söktjänster med utgivningsbevis omfattas inte av de här tillsynerna. Hitta.se skriver i sin integritetspolicy att dataskyddsförordningen inte gäller och att bolaget inte är skyldigt att radera. Merinfo skriver att förordningen inte gäller där den skulle strida mot yttrandefrihetsgrundlagen. De flesta av söktjänsterna låter ändå användaren ta bort eller dölja sina uppgifter med BankID, och guiden om att ta bort dina personuppgifter från nätet beskriver hur det går till hos var och en.
Läs mer: Mrkoll och rättsläget sedan Högsta domstolens avgörande i februari 2025.
Uppdaterad den 3 november 2026: beskrivningen av Nusvar AB:s raderingspolicy och av när andra än myndigheter får behandla uppgifter om brott är preciserad efter besluten.
Senast faktagranskad: 3 november 2026